Everydaystories | Före snön

Hösten 2016 har briljerat, transformerats, försvunnit och piskat oss ganska ilsket in under tröjan. På bara några veckor. Men heja Sverige, och våra årstider. På riktigt.

Men just den här dagen var precis innan årets första snö. En dag innan vi förvirrat tittade på varandra och undrade vad det är som händer i världen egentligen. Det var innan den roliga Finadu kom i min väg och en trots allt tänkvärd kommentar kring företeelsen publicerades. Innan vinterkräksjukan ens hade nämnts i huset och innan tråkiga stämningar anades bland bloggar jag ibland läser. Det var en så där alldeles perfekt dag ni vet.

fikakorg

Det var inte jag som packade. Bara en sån sak. Det är i och för sig inte speciellt ovanligt att mannen packar hemma hos oss. Tvärtom nästan. Inte desto mindre uppskattar jag det och tyckte han gjorde det fint.

basta-ganget

En bild som saknar skärpa. Fast ändå inte liksom. För jag ser med tydligaste tydlighet att detta är mitt allra bästa lilla gäng. På så vis är det en bra bild, väl värd att spara. Även operfekta bilder kan vara perfekta bilder. Glöm inte det. (men försök ändå undvik orange plastmugg kanske ;))

filippa

Fluff och mys som trivs bäst i torra och milda vindar. Tjejerna vill ha fler färger och jag har fått en länk att följa. Det har börjats med önskelistor redan. Fast det är ju egentligen hög tid faktiskt. Vips så har vi passerat fjärde advent.

knasiga-tre

Glada, knasiga och alldeles som vanligt ljuvliga. Jag tycker jag ser lite stolt ut. Jag  tycker också att åsynen av min katastrofalt ihopsjunkna hållning får mig att vilja yoga mycket mer. Inbillar mig att det kan hjälpa.

sundlings-goes-social

Mannen har en värdefull samling av bilder som denna i sin mobil vid det här laget. På så vis är mobilen ändå välkommen att följa med på utflykt. Men det är verkligen inte ok att den är framme mer än då och då när vi är tillsammans hela familjen. Kan ärligt erkänna att jag tycker att balansen där är lite svår av och till faktiskt. Hur känner du?

olivia-och-filippa-promenerar

Just när jag tog denna bild  konstaterade vi kärleksfullt och aningens sentimentalt, att det faktiskt inte var så stor skillnad på att avsluta en utflykt vid Hofsnäs där och då, än när våra barn var fyra och sju år. Tolka det som ni vill 😉

Men ändå. Det var en riktigt bra dag.

signature

5 comments

    1. Tack Annelie!

      Hösten ger verkligen stora möjligheter att skapa vackra bilder;)Det är nog egentligen som så att det för det mesta är just det operfekta som är det mest värdefulla…På många sätt.

      Va kul att du varit på Hofsnäs, då antar jag att ni besökte Torpa Stenhus också givetvis? Ett av mina favoritutflyktsmäl i närområdet när jag var liten:)

      Kram

  1. Härliga bilder….man ser hur mysigt ni har!!
    Mobilen är onekligen orsak till många tankar och funderingar…och så himla värdefull i vissa lägen!
    Kram på dej!
    tina

  2. Tycker att orange plastmugg gör bilden intressant! nåt att fästa blicken på och sedan orientera sig vidare ut i bilden liksom, mer som fotokonst! Men du kanske hellre vill se den som ett foto och minne av kära nära -och inte fotokonst 🙂 Det framgår i vilket fall som helst av dina bilder och ord att det var en fin dag.

  3. Vilka ljuvliga fotografier! Som tagna ur vilket tjusigt magasin som helst. Och jag tror jag precis förstår din sista mening med avslutandet av utflykten… Livet snurrar på och vi med det. Ibland vill man bara dra i nödbromsen, men på något sätt fortsätter det snurra och vi snurrar med. Jag önskar dig en fin vecka!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *