Tag Archives: vitt

Vit sammet, mörkläggningsgardin och tips på fin novell

vit_pane_vit_soffa_skymt_av_braskamin_tinasundling

Ingen vågar klaga på värmen som ihärdigt smeker oss på kinden långt in i september. Men själv kan jag stundtals bli lite förvirrad och undrar för en sekund vad jag ska göra med värmen. Jag är inte otacksam, nej tvärtom och jag känner att jag aldrig vill dra igen dörrarna som står på vid gavel. Men ändå.

Soffhörnet och braskaminen här ovan får klara sig ensamma lite till verkar det som. Men jag tycker om att de finns där och väntar. Dessutom har jag en ny läslampa att sätta upp just där i hörnet när jag får lust. Det blir ju kul tänker jag.

tidningshyllan160831

Vi har bytt fönster och satt in helglasade dörrar på fyra ställen i vårt hus så ljuset flödar och projekten tar aldrig slut. Och det kan delvis bero på värmen. Jag har liksom inte ro att slutföra saker inomhus. Känner både oemotståndlig lust att vara ute, och ett uns av det där typiskt svenska tvånget att ta tillvara på varje liten möjlighet att vara ute. Det är ju så långa perioder då vi inte är fullt lika väl omhändertagna av fru väder och fröken vind när vi sticker näsan utanför dörren.

På bilden  står rullar med mörkläggningstyg och vitt sammet. Som tur är så har jag sytt färdigt gardinerna och sovrummen blir mörkare än mörkast trots mera glas. Fantastiskt att sova med ordentlig mörkläggning det må jag säga. Men att sy de där sista kuddarna och plocka undan rullarna. Det tycks svårt i den ljumma septembersolen. Jättesvårt.

de-bla-skorna-novellix

Däremot var det inte det minsta svårt att tycka om  Linda Olssons De blå skorna. Läs eller lyssna på den. Den var fin och jag är glad för din skull som antingen har upplevt den redan eller som har det framför dig.

signature

Projekt 4 meter soffa påbörjat (och oj va skönt vi sov i natt)

longsofa in the making1

Det ena brukar ju leda till det andra som man säger och äntligen har vi en efterlängtad  boll i rullning.

Det är som det är med exempelvis sängar. De håller ju inte för all evighet, och om man frågar såväl min nattro som min morgonkropp, så borde kanske våra sängar varit bytta för ett bra tag sedan. Men nu äntligen är det gjort i alla fall.

Knäppt nog har vi nu bredare sängar än någonsin. Jag menar, barnen kommer ju inte direkt och kryper ner och slänger upp sina fötter i ansiktet eller sträcker ut sig på tvären längre. Evinnerlig tur det eftersom de faktiskt har hunnit bli 14 och 17 år våra kids. Dessutom har vi skaffat oss elevationssängar. Trots att vi knappt har trillat över 40-sträcket än. Men varför vänta liksom. Lite så tänkte vi. Det var fenomenalt ljuvligt att hissa upp i sittställning i morse när jag fick morgontidning (på Ipad) och kaffe på sängen av mannen. Ja, jag vet. Helt galet fint!

Smäm kudde, stubbar som soffbord och vit panelvägg

Ja nu är det ju verkligen inte våra nya sängar som syns här. Tvärtom. Det är våra gamla som med millimeterprecision hamnat på plats utmed långväggen i vår gillestuga. Där ska de få nya tjocka bäddmadrasser och nya rejäla kläder. Jag tänker mig nog ljust tyg med linnekänsla och an miljard kuddar i dova askiga toner. Typ.  Sen ska de få agera som 4-meter lång soffa att chilla i. Vi har både projektor, bioljud, Wii och braskamin i detta rum så det kan bli bra detta. När återanvändning och ommöblering är som bäst liksom.

 

signature

Strömma Farmlodge | snyggt och galet varmt

Att efter en av sommarens allra hetaste dagar landa på ett lantligt beläget  B&B utanför Varberg upplevdes både bra och mindre bra. Mindre bra var just denna dag frånvaron av någon som helst möjlighet till svalka och cirkulation av den dallrande heta sommarluften. Tjejerna himlade på ögonen åt alla de naturligt närvarande flugorna och för mig och mannan blev det extremt uppenbart att vi varit alldeles för lite på landet med våra barn genom åren. Flugor. Liksom. Fast jag håller med om att det verkligen var varmt och att jag sällan upplevt mer stillastående luft. Några snygga fläktar hade verkligen gjort vår vistelse än mer fin. För fin var vistelsen.

strommafarmlodge5

Jag visste ju att det var fint på Strömma Farmlodge. Fast det var inte utan att det anades ett litet tveksamt sus i magen när vi parkerade utanför det vi med uteslutningsmetoden identifierade som huvudhuset. För huset var i ärlighetens namn ganska fult. Eller nä faktiskt så var det jättefult faktiskt. Men man ska inte döma boken efter dess omslag och väl innanför dörrarna så landade vi in i en snyggvärld och jag nickade innombords och tänkte att minsann så visade Kristin sanningen på sin blogg. En samling bilder hos Krickelin ledde mig nämligen hit till detta B&B. Bloggvärlden är verkligen en klart lysande ledstjärna och inspirationskälla.

strommafarmlodge8

Jag säger bara det. Trappan, trappan trappan. Så fin. Jag ville omedelbart kasta mig hem och klicka hem tapetprover och skapa min egen ”stairway to heaven” i vårt hus. Så himla fin och tanken lever ännu  kvar nånstans i mitt  projekt- och idésus här i mitt bakhuvud. Kanske blir det ett höstprojekt. Vem vet.

strommafarmlodge4

Vi hade bokat två av de fem rummen som Strömma Farmlodge har att hyra. Våra rum hette Junis och Signhild och låg bredvid varann och våra huvudkuddar skiljdes åt av en tunn men vacker vägg. Att öppna dörren till Signhild var som att kliva in i ett ljusterapirum. Fantastiskt ljust och galet vackert i sin enkelhet.

“ Signhild, hon nöjde sig med det enkla. Hon var naturnära och gjorde fantastiskt goda släta bullar i sitt stenhus på Gotland. Oj vad jag önskar att jag fick känna henne när jag var vuxen! Nu lever jag på minnen från det där huset jag aldrig glömmer. Här har vi det mer minimalistiskt, härliga original träväggar som är vitmålade. Lite danskt, lite enkelt, lite natur, precis som Singan! Eftermiddags- och kvällssol!

Mannen och jag  fick rummet med det vackraste namnet. Junis. Så fint det står om de olika rummen på hemsidan. Sådant fångar mig och sår en förväntan hos mig inför besöket.

“ Junis, min mammas farmor. Jag minns fortfarande doften i hennes hem! En riktig bondfru som inte var rädd för att ta i. Småkakor och rollokolor, det är Junis det! Rummet är maskulint och stiligt. Passar perfekt till en bestman! Men också till Dig med lite stil och känsla. Härlig kvällssol kan Du uppleva här!

strommafarmlodge6

Ovanför finaste trappan fanns finaste lilla hallen. Finaste lilla soffan och en taklampa som jag för några år sedan (och i en annan miljö) inte skulle blivit så här varm i hjärtat av. Då hade jag tyckt att den var asful. Nu kunde jag inte se mig mätt. Hur fin som helst i dagens ögon.

strommafarmlodge7

Utanför ett för oss alla tillgängligt kök, fanns det enkla rara och fullständigt perfekta små matplatser. Ett alldeles genialiskt ihopaplock av allt från kort med citat till bord och stol. In i minsta detalj perfekt om du frågar mig. En större matsal fanns också och den var fin den. Men närmast köket var det så fint att jag liksom blir lite vimsig av sköna känslor när jag tassade om kring där.

strommafarmlodge9

Men när vi summerar vår vistelse tillsammans familjen och jag så var det helt olika saker som tog överhand för var och en. Det faktum att det var gott om flugor och helt otroligt frånvarande luftcirkulation (jo det var så jädrans varmt att det inte gick att sova tyvärr) stannade kvar i mina barn. Dessutom tyckte dom att huset och dess omgivning var lite läskigt och de hade legat nära varann och svettats under natten.

“ Men det vaaar jättesnyggt mamma. Verkligen. Bara lite väl varmt.

Och ganska läskigt. Men jättefiiiint! ”

Jag vet att de tyckte det. På riktigt. Men jag hade önskat att de blivit mer förtrollade av platsen och lika sugna på att smyga runt och fota och njuta av de gamla lite trasiga gamla vackra husen runt i kring. Jag hade velat lyssna mer till den porlande ån nere vid kvarnen. Jag hade velat bli frusen och kanske lite knottbiten och fuktig under fötterna av daggen som landade i gräset tillsammans med mörkret. Men det får bli en annan gång. För tillbaka, det åker jag.

signature